Tips & vägledning

Tips och vägledande råd – sorterade utifrån kriteriernas tema. Vi rekommenderar etablerade nationella sidor för råd och evidens. Här är fokus på förklaringar och råd direkt kopplade till våra tema. Mejla in egna tips eller vad du tycker behöver förtydligas.

Obs, Nätverkets kriterierna och vanliga begrepp hittar du på denna sida. Nätverkets modell för granskning hittar du här.

1. Vårdprocess och organisation

  • Inledande kriterierna handlar om hur barnsjukvården har överblick och tar ansvar för barnanpassningen. Det går inte att kräva ansvar av barnkliniken, men nätverket vill med kriterierna att den söker dialog och förbättring även hos den verksamhet som den regelbundet samarbetar med, tex röntgen, provtagning, operation och akut.
  • Triage anpassade för barn finns det flera. Nätverket tar inte särskild ställning men anser att det som används behöver vara lika åtminstone inom hela verksamheten. Skattningsskalor för barn presenteras bla här i Vårdhandboken.
  • Utbildning personal barnrätt
    • Länk till flera filmer om barnets rätt i hälso- sjukvård. (Region Kronoberg)
    • Barnombudet har tre filmer de gjort med Nobab om vårdens lagar.
    • Länk till längre webbutbildning med filmer (VGR Västra Götaland)
    • Myndigheten Barnombudsmannen har en bred utbildning om barnets rätt.
  • Övergång / transition från barn- till vuxensjukvård. Finns många modeller och nätverket anser att ett lokalt arbete behövs för att hitta rutiner med minsta gemensamma nämnare.
  • ”Kontaktperson” används som begrepp i ett kriterium, och det är avsiktligt brett. Verksamheter benämner sina kontaktpersoner eller ansvariga på olika sätt, tex OAS eller PAL. Med kriteriet avser vi främst vad som framgår av kap 6 Patientlagen om ”fast vårdkontakt”, dvs att patienten också själv ska kunna begära en sådan.

2. Miljö

  • Inom- och utomhusmiljöer med barnrättsperspektiv. Kunskapsunderlag och checklistor.
  • Patienter och anhöriga är viktiga i att planera och bedöma hur vårdmiljön är barnanpassad. Använd gärna någon modell av ”trygghetsvandring”, som finns i många varianter. Här är ett exempel.
  • Barnet (0-18 år) i alla vårdsituationer har rätt att ha förälder (eller ersättare) med sig under alla steg. Länk till Nobab standard.

3. Trygghet, delaktighet och information

  • En europeisk standard (”iSupport”) för bra bemötande av barn & unga vid undersökningar.
  • Att bedöma barnets mognad för information och delaktighet är avgörande för att förverkliga barnets rätt. Kunskapsunderlag finns från Socialstyrelsen.
  • Smärta går i många fall att förebygga eller lindra. Tips iSupport ovan eller Lilla Barnsmärtguiden gällande injektioner och vaccinationer till barn i åldrarna 0–6 år.
  • Klä om avskilt inför undersökning. Finns många goda modeller beroende på situation, särskilda behov och ålder. Viktigast är att vården erbjuder möjligheten och är flexibel till önskemålet.
  • Kallelse till vård är en viktig start för delaktigheten. Socialstyrelsen har gjort ett stödmaterial, främst riktat till Socialtjänsten men det mesta går att använda även för sjukvård.
  • Bildstöd finns många goda exempel. Några grafiska varianter som kallelse finns här och som underlag för samtal här. En resursbank finns i bildstod.se
  • Sjukhusundervisning regleras i skollagen och beskrivs av Skolverket.
  • Aktiviteter på patientrummet ska inte tolkas som bara leksaker, som kan vara besvärligt med hänsyn till hygien. Vi uppmanar till fantasi och följsamhet till patientens intressen och behov.
  • Ge vård via video blir allt vanligare. Bemötande, trygghet och information måste kunna säkras även via video. Med den unga patienten i centrum. Ett nationellt kunskapsstöd finns här.

4. Lärande, inflytande och påverkan

  • Patientnämnd regleras i särskild lag, men verksamheten har viktig roll i att upplysa om möjligheten att få hjälp av dem. Läs mer på IVO.
  • Barnkonsekvensanalys är ett etablerat verktyg för att beskriva och pröva barnets bästa inför större eller bredare beslut. Myndigheten Barnombudsmannen har ett allmänt stödmaterial. Alla regioner har en mall för analysen.
  • Unga kan tillfrågas som experter om vården. Nätverket erbjuder exempel på frågor att ställa om vårdupplevelsen. Tips är att välja metod (enkät, telefon, grupp etc) utifrån patienternas ålder och förmåga att kommunicera. Pröva gärna kombinationer av metoder.

5. Rättigheter

  • Enskilt samtal med patient behövs i många situationer för att vården ska få korrekt information men också få del av eventuella skyddsbehov. Erbjudandet om enskilt samtal ges med hänsyn till situation, ålder och mognad. Att börja tidigt med erbjudandet och genomföra korta stunder enskilt visar barnet att dess åsikter är viktiga. Kunskapsunderlag finns från Socialstyrelsen.
  • Utbildningar – se våra tips ovan i tema 1 Vårdprocess och organisation