Tips & vägledning

Tips och vägledande råd – sorterade utifrån kriteriernas tema. Sidan byggs allteftersom arbetsgruppen tycker att det behövs särskilda tips och vägledande kommentarer till kriterierna. Mejla in egna tips eller vad du tycker behöver förtydligas.

1. Vårdprocess och organisation

  • Ansvar för annan verksamhet som barnsjukvården samarbetar med går inte att kräva. Men nätverket vill med kriterium 1a2 och 1a3 att en barnanpassad verksamhet söker dialog och förbättring även hos den verksamhet som den regelbundet samarbetar med, tex röntgen, provtagning, operation och akut.
  • Triage anpassade för barn finns det flera. Nätverket tar inte särskild ställning men flera verksamheter använder SATS och RETTSp
  • Utbildning personal barnrätt
    • Länk till flera filmer om barnets rätt i hälso- sjukvård. (Region Kronoberg)
    • Länk till längre webbutbildning med filmer (VGR Västra Götaland)
    • Länk till kort film för anställda i främst sjukvård. (Barnombudet Uppsala län som också gör utbildningar på plats, enligt överenskommelse.)
  • Övergång / transition från barn- till vuxensjukvård. Finns många modeller och nätverket anser att ett lokalt arbete behövs för att hitta rutiner med minsta gemensamma nämnare.
    • Vårdanalys (myndigheten) skrev en rapport 2019.
    • Unga Reumatiker (förening) har skrivit en rapport utifrån sina medlemmars erfarenheter.
    • Föreläsning (engelska) från Barnveckan 2018 av Philip Moons.
    • Nobab standard 6 punkter för övergång.
  • Kontaktperson” används som begrepp i ett kriterium, och det är avsiktligt brett. Verksamheter benämner sina kontaktpersoner eller ansvariga på olika sätt, tex OAS eller PAL. Med kriteriet avser vi främst vad som framgår av kap 6 Patientlagen om ”fast vårdkontakt”, dvs att patienten också själv ska kunna begära en sådan. Inget hindrar en verksamhet att utse en OAS eller för den delen annan anställd som kontaktperson eller fast vårdkontakt.

2. Miljö

  • Patienter och anhöriga är viktiga i att planera och bedöma hur vårdmiljön är barnanpassad. Använd gärna någon modell av ”trygghetsvandring”, som här i version för Barnombudet i Uppsala.
  • Barnet (0-18 år) i alla vårdsituationer har rätt att ha förälder (eller ersättare) med sig under alla steg. Länk till Nobab standard.

3. Trygghet, delaktighet och information

  • Att bedöma barnets mognad för information och delaktighet är avgörande för att förverkliga barnets rätt. Kunskapsunderlag finns från Socialstyrelsen.
  • Främja delaktighet för barn i vården. Nobab rapport 2015
  • Smärta går i många fall att förebygga eller lindra. Finns forskning på området men också den nya ”Lilla Barnsmärtguiden” gällande injektioner och vaccinationer till barn i åldrarna 0–6 år.
  • Klä om avskilt inför undersökning. Finns många goda modeller beroende på situation, särskilda behov och ålder. Viktigast för kriterium 3a7 är att vården erbjuder möjligheten och är flexibel till önskemålet.
  • Kallelse till vård är en viktig start för delaktigheten. Socialstyrelsen har gjort ett stödmaterial, främst riktat till Socialtjänsten men det mesta går att använda även för sjukvård.
  • Bildstöd finns många goda exempel. Några grafiska varianter som kallelse finns här och som underlag för samtal här. En nationell resurs ”kom-hit” finns här.
  • Sjukhusundervisning regleras i skollagen och beskrivs av Skolverket.
  • Aktiviteter på patientrummet ska inte tolkas som bara leksaker, som kan vara besvärligt med hänsyn till hygien. Vi uppmanar till fantasi och följsamhet till patientens intressen och behov.
  • Ge vård via video blir allt vanligare. Bemötande, trygghet och information måste kunna säkras även via video. Med den unga patienten i centrum. Här är en fin rutin från Region Skåne. En barnkonsekvensanalys är gjord i VGR.

4. Lärande, inflytande och påverkan

  • Patientnämnd regleras i särskild lag, men verksamheten har viktig roll i att upplysa om möjligheten att få hjälp av dem. Läs mer på IVO.
  • Barnkonsekvensanalys är ett etablerat verktyg för att beskriva och pröva barnets bästa inför beslut. Barnombudsmannen (myndigheten) har ett stödmaterial. Många regioner – tex Region Uppsala – har en mall för analysen.  Ett exempel på formulär samt korta filmer med goda råd erbjuder VG-regionen här.
  • Unga kan tillfrågas som experter om vården. Nätverket erbjuder exempel på frågor att ställa om vårdupplevelsen. Tips är att välja metod (enkät, telefon, grupp etc) utifrån patienternas ålder och förmåga att kommunicera. Pröva gärna kombinationer av metoder.

5. Rättigheter

  • Enskilt samtal med patient behövs i många situationer för att vården ska få korrekt information men också få del av eventuella skyddsbehov. Erbjudandet om enskilt samtal ges med hänsyn till situation, ålder och mognad. Att börja tidigt med erbjudandet och genomföra korta stunder enskilt visar barnet att dess åsikter är viktiga. Kunskapsunderlag finns från Socialstyrelsen.
  • Utbildningar – se våra tips ovan i tema 1 Vårdprocess och organisation