Bra och konkret arbete för barnets rätt har många namn. Här kommer några begrepp som används – och ibland på olika sätt.
Låta barn och unga vara med och undersöka miljön där de vårdas
Av nätverkets 67 kriterier handlar minst 13 om ”miljön” alltså där barn vårdas och medarbetare arbetar. Medarbetare och föräldrar vet mycket om hur lokalerna fungerar – för dem. Men missar vi barns och ungas åsikter om miljön och lokalerna? Då får vi otryggare patienter som inte vill delta i vården lika bra som de kunde. Entré, väntrum och rum för undersökning och behandling kan alla vara bra eller dåliga. Vi behöver också kolla hur miljön är på andra ställen på sjukhuset där barn vårdas eller undersöks.
- Trygghetsvandring – Barnrond – Gåtur
är metoder där barn, unga går med vuxna ansvariga i en viss miljö för att se den ur deras perspektiv. Kamera, ritblock, post-it-lappar med mera är bra hjälpmedel.
– Läs ett upplägg här.
– Läs artikel om hur de gjorde i Jönköping (sid 32-33).
– Läs Boverkets allmänna råd om metoden.
– Checklistor för olika lokaler där barn vårdas.
Vuxna undersöker hur de efterlever barnets rätt i verksamheter
Barnanpassad vård är en av många metoder att ta reda på hur en verksamhet efterlever barnets rätt. Som del i arbetet eller som fristående aktiviteter finns exempelvis
- Barnrättsrond där de olika lokala ledningarna inom barnsjukvården på SUS (Skånes Universitetssjukhus) årligen gör interna barnrättsronder. Det görs med medarbetare och medlemmar ur sjukhusets styrgrupp för barnrätt. Vad går bra och mindre bra. Behövs samverkan? Vill du veta mer kan du kontakta verksamhetsutvecklaren för barnsjukvården på SUS.
- Barnbokslut är en särskild utvärdering av vad som görs (och inte) för barnets rätt inom en förvaltning eller en region/kommun. Barnbokslutet kan innehålla indikatorer som ska mätas för att se resultat av olika insatser.
– Läs myndigheten BO’s sida om barnbokslut.
– Läs Region Östergötlands barnbokslut för 2021 (googla för andra bokslut)