Film om Barnanpassad

Nästan en timme film om vad barnanpassad vård är och hur det fungerar att vara med. De nationella Barnrättsdagarna spelade 2020 in Sörmlands processledare Katarina Adolfsson och nätverkets Martin Price. Klicka på bilden nedan eller på denna länk.

Vi välkomnar Västerås – Karlstad – Falun

Barnsjukvården i Västmanland, Värmland och Dalarna har nu bestämt sig för att jobba inom nätverket. Vi är så glada att de är med. De kommer att arbeta i en trio och vi kommer att kalla det för triangel-revision.

Vi hade idag stort uppstartsmöte med verksamhetschefer, kvalitetsansvariga, processledare och några av oss från nätverkets styrgrupp. Anna Styf som var processledare i Gävleborg kunde också vara med en stund och berättade hur det var för dem 2019-2020.

Vi diskuterade vilken tid om behöver sättas av, hur en barnklinik ska bedöma barnanpassningen i vården som de inte bestämmer över (tex röntgen, öron-näsa-hals) och annat som är lärdomar från tidigare processer.

Vi har nu tillsammans skapat en Teams-grupp för kommunikation och dokument.

Välkomna!

Jönköping – Norrköping gör digital avstämning

Jönköpings och Norrköpings arbetsgrupper för Barnanpassad vård vill mötas för att stämma av hur det går. De har gjort en preliminär självskattning och diskuterar med varandra vad de sett i sina barnkliniker. Det blir som en första granskning, fast digital. En representant från Nätverket deltar.

Första mötet är 23 mars och andra den 22 april. De hoppas kunna besöka varandra och göra granskningar på plats i september 2021.

 

Läkartidningen skriver om barnanpassad

Nätverket är glada för uppmärksamhet i media om arbetet med barnanpassning. Här framhålls det kollegiala arbetssättet som ju är en av grundbultarna i modellen. Klicka på länkarna nedan för de tre inslagen i Läkartidningen (nr 49-50/2020)

Sofia Arwehed och Anna Flybring från barnsjukvården i Gävleborg. Foto: Stefan Estassy

===

Läs fler inslag i media här.

 

Granskning i digital form

Barnsjukvården i Kalmar och Växjö vill inte hindras av pandemin. Vi anpassar arbetet med granskning så att energin kan hållas hög i arbetet. Självskattningen som Kalmar gjort granskades av Växjö i ett digitalt heldagsmöte. Nästa vecka är det Kalmars tur att granska Växjö.

Programmet i korthet:

  • Samtal med verksamhetschef och processledare. Utifrån kriterierna och självskattningen.
  • Djupdykning i olika verksamheter/ processer utifrån kriterierna
  • Samtal med barnrättsombud eller motsvarande.
  • Samtal med lekterapi och skola.
  • Samtal med medarbetare i grupp. Tvärprofessionell och bred sammansättning. Hur ser de på egna verksamhetens styrkor, svagheter och möjligheter.
  • Sammanfattning med verksamhetschef och processledare.

Styrkor – Svagheter – Rekommendationer

Vad tyckte barnsjukvården i Gävleborg och Sörmland om varandra?

Gävleborg och Sörmland har gjort fullständiga granskningar under 2019/2020. Deras barnsjukvård bedömdes slutligt i juni som godkända utifrån nätverkets kriterier.

Deras sammanfattande omdömen om varandra kan ni läsa här. De organiserade sina samlade omdömen utifrån kriteriernas teman. De har godkänt att detta delas med alla er, men det framgår inte vem som sagt vad.

Styrkor

  • Välorganiserad vård utifrån resurser, inkl digitalt
  • Gediget program för lustgas
  • Strategiskt samarbete med regionens barnrättsrådgivare
  • Smart rotation av personal mellan Neo och barn-avd
  • Lekterapin förbereder barnet inför förhör i Barnahus
  • Kuratorer ger stöd även i samhällskontakter
  • Stark mobil vård inkl palliativ.
  • Introduktionsprogram inkluderar förberedelse av barn
  • Barn delaktiga i förbättringsarbete, inkl tjänstedesign
  • Samarbete med vuxenvård när barn vårdas där
  • Struktur för kommunikations-stöd, hela vårdtiden
  • Bildstöd inarbetat i mycket material
  • Hantering av patienters synpunkter och klagomål
  • Tydligt arbetssätt vid orosanmälningar

Svagheter

  • Öppenvården inte synliggjord i självskattningen
  • Oklar hemsjukvård. Snarare hjälp till egenvård
  • Skyltning otydlig och inte barnanpassad
  • Vårdplan och journalutlämning beskrivs inte i riktlinje
  • Övergripande plan för barnets rätt saknas
  • Barnpsykolog saknas
  • Kurator har snävt uppdrag
  • Brister i dokumentation om arbetssätt, tex enskilda samtal, narkos-förberedelse, tolk, patientönskemål
  • Saknas struktur för bedömning av barnets bästa.

Rekommendationer

  • Vuxenvård där barn vårdas bjuds in till lekterapin
  • Förberedelsematerial digitalt tillgänglig, tex 1177
  • Beslut om lokala ombud för barnrätt, tex piloter
  • Inventera barnanpassningen i vänt- och behandlingsrum
  • Samordna rutiner för sexualbrott och journalåtkomst
  • Bjuda in barn / anhöriga i fler beslutsprocesser
  • Bättre struktur för patient-involvering
  • Tydlighet kring tolkar
  • Rollen oklar för barnrättspiloterna i barnanpassningen
  • ”Barnets bästa” är mer än ”barnets åsikt”
  • Hänsyn till äldre barns behov i sjukhusets miljöer.
  • Tydligare rutin för sjukhusundervisningen vid dagvård

Granskningar under pandemin

Barnsjukvården i Kalmar och Växjö har fortsatt jobba under hösten – trots egna och samhällets utmaningar med Covid. De har gjort självskattningar av egna verksamheterna och nu skickat över dem till varandra.

I början av december kommer Växjö att göra en första digital granskning av Kalmar. Veckan efter är det Kalmars tur att granska Växjö.

Vi vet inte hur det kommer att gå att göra delar av granskningarna digitalt men vi vill försöka. När de är klara ska de planera för vad som behöver göras vid fysiska granskningar, genom att besöka varandra. Besöken kan dock dröja.

”Bästa uppnåeliga hälsa”

En ny bok går till botten med hur vi kan arbeta med artikel 24 i barnkonventionen.

Som återkommande exempel i boken jämförs med vad som står i Nobab standard och kriterierna i Barnanpassad Vård.

Punkt 1 i barnkonventionens artikel 24 lyder:

Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna ska sträva efter att säkerställa att inget barn berövas sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård.

Läs mer om boken på Rättighetsfokus hemsida.